Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för värderingen av ett företags biologiska tillgångar förändrades. Det finns forskning på hur införandet av IAS 41 påverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite är skrivet om dess påverkan på laxodlingsindustrin. Denna uppsats ämnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar på intressenterna ägare och anställda. Vi har tillämpat en kvantitativ metod där vår empiriska studie bygger på numerisk sekundärdata.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

In this essay we map and evaluate obstacles and problems that can occur during the establishment of international companies in Russia. This is done by investigating Swedish companies, which are established in Moscow and Saint Petersburg. We used secondary and primary data from books, previous surveys, reports, articles and the Internet. We also interviewed the following companies: Alfa Laval, Kockum Sonics AB, Höganäs Keramik, Skanska, Assa Abloy, Advakom, AnoxKaldnes, Lindab, Delovoj Peterburg, HL-Display and also a journalist from the Swedish Radio.Most of the problems named by the interviewees were similar, but some differences were also found. The differences were primarily found in the ranking of importance between the different problems.

Den här studien undersöker egna resurser och ideal som fyra studerande på den grundläggande utbildningen i psykoterapi vid Sankt Lukas utbildningsinstitut ger uttryck för. Vidare intresserar sig studien för hur de fyra studerandes uttryckta resurser och ideal överensstämmer med CER-modellen av Skovholt och Rønnestad. CER-modellen beskriver vad som gör en psykoterapeut framgångsrik, en så kallad master therapist. Undersökningsmaterialet består av åtta intervjuer som ingår i ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Sankt Lukas utbildningsinstitut och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som fokuserar på frågan: Vad händer med studenter under en psykoterapi- och psykoterapeututbildning? Materialet har bearbetats enligt en deskriptiv metod och har sedan prövats mot CER-modellens kriterier.

I Sverige bor största delen av befolkningen i tätorter. De flesta tätorter växer antingen befolkningsmässigt eller ytmässigt. I dagens stressade samhälle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nära till grönområden med rikt djurliv, har en positiv inverkan på människan och är bra för återhämtning. Med grönområden som innehåller variation av växter skapar vi en god livsmiljö för både människor och djur.

PlatsenTunnelbanestationen Stadshagen med uppgång mot Mariedalsvägen befinner sig som ett möte mellan många platser. Vi möts av parker, en framför och en bakom sett från tunnelbanans utgång. Ett stenkast härifrån har vi Stadshagens idrottsplats i öst, Nybyggda området kringHornsbergs Strand i väst, kolonilotter i norr, Karlbergs slott för den som går ännu en bit norrut, men framförallt mötet och länken mellan parkerna, området och tunnelbanan. Utan tunnelbanan skulle platsen förlora stor del av den aktivitet som här råder. Min uppgift: Attförtydliga länken mellan tunnelbanan och platsen.LänkarnaJag låter mötet mellan tunnelbanan och byggnaden bli ett gym som relaterar till konsten i tunnelbanan och idrottsplatsen en bit längs med Sankt Göransgatan.

Växt-och materialval för en grav kanske vid första anblick inte ses som ett stort beslut ur miljösynpunkt, men sett ur ett större perspektiv kan det komma att handla om väldigt stora ytor. Idag utgörs en stor del av gravplanteringar av ettårigt växtmaterial som byts ut tre gånger per säsong. Om man istället skulle använda dessa ytor för att plantera flerårigt växtmaterial som kan stå under 10 års tid så skulle det innebära en minskad miljöpåverkan.Detta examensarbete utgör en del i ett projekt som bedrivs inom SLUs Movium Partnerskap och behandlar miljöaspekter på kyrkogårdsverksamhet. Syftet med arbetet är att belysa vilka möjligheter det finns att använda ett flerårigt växtmaterial på graven. Växtvalet har huvudfokus på perenner som uppfyller kriterierna långlivat växtmaterial, lågt skötselbehov och estetiska kvalitéer under hela året.I arbetet redovisas den litteraturstudie och den platsanalys som gjordes för att få en grundförståelse om vilka förutsättningar som finns på kyrkogården och för gestaltningen av gravplatsen.

MILJÖVÄNLIGT OCH HÅLLBARHET. ORD SOM OFTA MÖTS AV EN SUCK OCH BESVÄRADE RYNKOR I PANNAN. DET BLIR JU SÅ KRÅNGLIGT. OCH DYRT. OCH DESSUTOM BLIR ARKITEKTUREN KLUMPIG OCH FUL MED FÖR MILJÖN PÅKLISTRADE LÖSNINGAR.

The purpose of this essay is to understand the rhetoric presented by Henry V in Shakespeare?s St. Crispin?s day speech. More specifically, it examines the speech from a "dramatistic" point of view, i.e.

Sedan apoteksmarknaden avreglerades har många nya aktörer etablerats, både stora apotekskedjor och privatägda apotek. Alla slåss de om samma marknad, den marknad som Apoteket AB hade innan avregleringen. P/S Apotek är ett nyöppnat apotek på Sankt Eriksplan och deras uppdrag var att ta reda på vad kunderna efterfrågade hos ett apotek. P/S Apotek hade tänkt erbjuda två unika tjänster som inte finns på andra apotek, hälsokväll och specialistrådgivning.Syftet med denna uppsats är därmed:Att undersöka vad ett nyöppnat apotek skall erbjuda för produkter, service och tjänster samt vilka kunder de skall satsa på för att erhålla marknadsandelar.  Fyra olika metoder har använts för att kunna nå fram till målet med examensarbetet:benchmarking, dold observation, kvalitativa intervjuer och enkätmetodik.

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren.

Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder.

Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet.I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju.